| |
Foderblandningarnas sammansättning och beräknade
näringsinnehåll är följande
|
Råvaror,
% |
Kontroll |
Hampa 10% |
Hampa 20%
|
|
Vete |
45.2 |
38.8 |
32.1 |
|
Havre |
10.0 |
10.0 |
10.0 |
|
Vetefodermjöl |
4.0 |
4.0 |
4.2 |
|
Ärter |
10.0 |
10.0 |
10.0 |
|
Rapskaka |
10.0 |
10.0 |
10.0 |
|
Lucernmjöl |
3.5 |
3.5 |
3.5 |
|
Potatisprotein |
7.3 |
3.7 |
0.0 |
|
Hamfrökaka |
0.0 |
10.0 |
20.0 |
|
Monokalciumfosfat |
0.7 |
0.6 |
0.5 |
|
Foderkalk |
8.7 |
8.8 |
9.0 |
|
Salt |
0.3 |
0.32 |
0.34 |
|
Premix inkl. paprika |
0.32 |
0.32 |
0.32 |
|
Beräknat näringsinnehåll, g/kg |
|
MJ/kg |
10.5 |
10 |
9.4 |
|
Protein |
180 |
176 |
172 |
|
Lysin |
9.8 |
8.7 |
7.5 |
|
Metionin |
3.3 |
3.3 |
3.3 |
|
Metionin +cystin |
6.9 |
6.7 |
6.5 |
|
Fett |
3.4 |
4.6 |
5.7 |
|
Växttråd |
5.6 |
7.5 |
9.3 |
Exempel på hur hönorna såg ut vid 34 veckors ålder
|
0 % hampa |
20 % hampa |
|
0 % hampa |
20 % hampa |
Preliminära resultat för 20 till 72 veckors ålder är
som följer
|
|
Kontroll |
Hampa 10 % |
Hampa
20 % |
Stat. analys |
|
|
LB |
LSL |
LB |
LSL |
LB |
LSL |
Foder |
Genotyp |
|
Dödlighet, % |
7.1 |
3.5 |
7.6 |
1.0 |
5.6 |
0.5 |
e.s. |
** |
|
Värpprocent |
80.2 |
89.5 |
78.1 |
91.4 |
73.0 |
89.9 |
e.s. |
*** |
|
Äggvikt, g |
66.0 |
61.4 |
66.5 |
62.2 |
67.3 |
62.8 |
** |
*** |
|
Gram ägg/höna o d |
52.9 |
55.0 |
51.9 |
56.9 |
49.2 |
56.4 |
* |
** |
|
Gram foder/h o d |
126 |
123 |
131 |
126 |
134 |
129 |
*** |
*** |
|
Kg foder/kg ägg |
2.38 |
2.23 |
2.52 |
2.21 |
2.74 |
2.29 |
(*) |
** |
|
Andel redesägg, % |
83 |
96 |
80 |
98 |
76 |
98 |
e.s. |
** |
|
Vikt vid slakt, g |
1943 |
1706 |
1967 |
1677 |
1972 |
1713 |
e.s. |
*** |
|
Befjädring, 57v, % |
52 |
40 |
47 |
45 |
51 |
55 |
e.s. |
e.s. |
e.s.=ej signifikant, *=95% säkert, **=99% säkert, ***99.9%
säkert
Hampainblandningen gav en något högre
äggvikt hos båda djurmaterialen och sänkte äggproduktionen hos LB men ej hos
LSL. Foderintaget ökade ungefär i samma grad för både LB och LSL medan
foderutnyttjandet försämrades främst för LB. Tas hänsyn till skillnaden i
foderblandningarnas energiinnehåll förklarar detta skillnaden i foderintag
mellan foderbland-ningar, medan viktskillnaden på 200-300 g mellan LB och
LSL bidrar till att LB äter mer. LSL värpte alltså signifikant
fler men lättare ägg än LB, som ät mer och hade ett sämre
foderutnyttjande.
Vid 57 veckors ålder bedömdes att ca 50% av fjäderskruden var intakt, de
baraste partierna noterades på bröstet och kring kloakregionen. Det var inga
skillnader orsakade av foder eller genotyp.
Närmare upplysningar:
Lotta Jönsson
lotta.jonsson@huv.slu.se
018-671669
2008-09-01 |
